Ett kärt minne

Kom hem och hittade lite foton nu när jag letade efter en sak i byrån och blev nästan tårögd av de underbara (och ibland vidriga) minnena från min och Annas första egna resa till Frankrike. Ja Anna, jag hittade The forbidden cards. Haha :-)

Dessa fabulösa kort togs av två 17-åriga brudar som var överlyckliga över att vara ensamma på kontinenten för första gången och resan styrdes mot en tältsemester i Frankrike som började med en tvätt som inte ville torka, en taxiresa i gryningen och när vi väl kom fram till Paris, ca 3 timmars virrvarr med Airport express shuttlen som ville ta oss till flygplatsens alla skrymslen, utom just till tågstationen!

Till slut kom vi fram i sista sekund och fick åka lyxtåget till Lyon. Därifrån gick det utför. Våra internetbokade lokaltågsbiljetter till Macon hade blivit mystiskt "cancellade" och jag fick på knackig franska (med vissa amerikanska uttal) tjata oss till två ståplatser på sunkexpressen...utanför toaletten. Kul.

En vecka i södra Frankrike förflöt och vi hade kul trots galna ryssar, en flatulent präst och de ståtliga herrarna från Gävle som ville bjuda med oss på "fest" i baracken. Fest var väl mer ett ord för folköl och tradigt lyssnande till en knastrig bandspelare.

Dagen innan vi skulle åka tillbaka till Paris började det regna. Verkligen tropiskt cp-regn.
Vårt tält var sedan tidigare förstört av 20 år i källaren och av lite storm, så vi hade tillbringat de senare nätterna i något som mest påminde om en brun påse. Denna påse klarade av solen bra, men som vi fick erfara, inte regn.

Anna ville hänga kvar i skydd av barackerna men jag tänkte kolla upp tältet, så jag rusade denna eftermiddag genom regnskurar till påsen som låg på marken. Dock var denna påsen numer en swimmingpool och i denna flöt alla våra kläder, biljetter, papper etc.

Okej, tänk positivt: vi hittar en nytt sovställe.
Sagt och gjort, vi grät oss till några sängplatser i en barack och släpade våra trötta rövar till tåget dagen därpå.

Framme i Paris började det sjukaste dygnet ever och det är från detta dygn som fotona jag hittar är tagna.
Needn't say anymore, men: på lördag ska vi titta igenom dem Anna!

Kanske kommer det några kort här sen, den som lever får se...:)

G'night! *mwah*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0